Uppbyggnad och stadgar för AAU

1. Medlem kan varje person bli, som erkänner AAU:s program och stadgar.

2. AAU uppbyggs enligt rådssystemet. Arbetsplatsorganisationerna bildar grundvalarna. Arbetsplatsorganisationerna förenar sig till lokalgrupper och ekonomiska regioner. Helheten bildar AAU.

3. På alla arbetsplatser väljer arbetarna sina förtroendepersoner.

4. Ur förtroendefolkets mitt väljer medlemmarna en ordförande, sekreterare, kassör och deras ställföreträdare. Dessa bildar det lokala organisationsrådet.

5. Varje lokalgrupp delegerar en kamrat till aktionsrådet, som bildar den ekonomiska regionens exekutiv.

6. Varje ekonomisk region delegerar en kamrat till ekonomiska riksrådet, som bildar rikets exekutiv.

7. Samtliga funktionärer är omedelbart avsättningsbara.

8. Uttaxeringens reglering liksom fastställandet av bidragens storlek är de självständiga arbetsplats-, lokal- och regionalorganisationernas sak. Ekonomiska riksrådets finansiering sker medelst en fördelning där de olika regionerna och lokalgrupperna är skyldiga att till riksrådet översända de inkrävda summorna.

9. Det överlåts åt lokal- och regionsgrupperna att garantera rättsskydd och understöd vid strejker, lock-outer och disciplinära bestraffningar, till vilka medel anskaffas via fördelning av kostnaderna.

10. Ur AAU utesluts den som handlar mot dess grundsatser och beslut.

11. Rikskonferens inkallas vid behov. Om en tredjedel av de existerande regionerna så kräver, är riksrådet skyldigt att sammankalla till extra konferens. Rikskonferensens sammankallande måste ske fyra veckor i förväg, extra konferensens tjugo dagar i förväg. Alla motioner skall lämnas in till riksrådet tjugo dagar i förväg, som har att offentliggöra dem senast fjorton dagar före konferensen. Delegationsvalen sker i regionsmöten.

Varje region utser en delegat för de första 500 medlemmarna, sedan ytterligare en för varje påbörjat tusental upp till högst sju delegater. För att spara på omkostnader vid rikskonferensen räknas omröstningar inte efter antal delegerade utan efter antal representerade medlemmar.

Rikskonferensens beslut är bindande för alla medlemmar bara om programmatiska och organisatoriska frågor i tid har framlagts för alla medlemmar, så att ett grundligt ställningstagande har varit möjligt. (1921).