Förord

Huvudartikeln i detta det andra numret av RÅDSMAKT har kallats "Inledning till kritiken av leninismen". Artikeln är en kortfattad och ganska schematisk sammanfattning av de diskussioner om Lenin och leninismen som pågår i Förbundet Arbetarmakt. Vi vill dock påpeka, att diskussionerna ännu inte är slutförda, varför denna artikel mer är att betrakta som en lägesrapport än en slutgiltig analys.

Revolutionen i Ryssland och synen på den är grundläggande för varje revolutionär. Kommunistiska, grupper av olika schattering har sedan revolutionen bröt ut käbblat om huruvida Sovjetunionen någonsin blev det första socialistiska landet, och i så fall hur länge det förblev socialistiskt. Nuförtiden torde det bara vara de sovjetiska, ledarna, och Castro, som hävdar att landet är socialistiskt.

Olika riktningar inom den socialistiska rörelsen har satt olika datum för och olika orsaker till Sovjetunionens avfall. Trotskisterna påstår att det hände 1924 ungefär, stalinisterna säger 1954 och andra hävdar att det skedde redan 1918-20.

Vi har inte velat ge oss in på tidsbestämningar av det slaget. I stället har vi försökt fastställa dels de teorier som blev förhärskande under revolutionen och de materiella villkor som låg till grund för dessa teorier, dels huruvida de materiella omständigheterna i det förrevolutionära och förkapitalistiska Ryssland verkligen tillät en socialistisk utveckling.

De teorier som var bestämmande för det ledande bolsjevikpartiet var Lenins. Lenins materialism och hans idéer om organiseringen och medvetandet, plus naturligtvis situationen i Sovjetunionen, bestämde revolutionens utveckling.

Det är om dessa teorier denna "Inledning till kritiken av leninismen" handlar. Artikeln är också ett led i den kritik av den övriga "vänstern", som vi inledde med kritiken av anarkismen och syndikalismen i förra numret.

Vi har tidigare lovat att i RÅDSMAKT ta upp områden som sexualiteten, psykologin och psykiatrin, områden som "glömts" av traditionella vänstergrupper. Den beryktade artikeln om homosexualiteten i KFMLr:s Klasskampen visar att åtminstone ett av dessa områden inte är glömt. Däremot visar artikeln, att området är missuppfattat och fortfarande belagt med tabun, till och med av grupper som vill kalla sig revolutionära. I artikeln "Sex, auktoritet och KFMLr" förs en konsekvent revolutionär linje i sexualitetsfrågan och kritiseras errarnas reaktionära och moralistiska uppfattning.

Artikeln "Marx, Trotsky och partiet" är en uppföljning av artikeln om Pariskommunen i förra numret av RÅDSMAKT. Författaren för resonemanget om arbetarklassens organisering vidare och visar den himmelsvida skillnaden mellan Marx’ och Trotskys uppfattningar.

Red.
Göteborg, december 1973