ARBETARMAKT
Workers' power league
Presentation
Nyheter
Plattform
Rådsmakt
Arbetarpress
Arbetarmakt
Bilder
English
Kontakt
 
Föregående sida
 
Vi finns också på:
Facebook
Wikipedia

Förord till Rådsmakt nr 1&2 (andra utgåvan av nr 1 och 2)

Den 13-14 maj 1972 bildades Rådssocialisterna som en brytning med anarkismen och syndikalismen, för att utifrån gemensamma studier bygga upp en kvalitativt ny syn på det revolutionära projektet.

Den 17-19 augusti 1973 samlades representanter för de olika Rådssocialistiska arbetsgrupperna till en konferens för att upplösa dessa.

Arbetsgrupperna hade nämligen fyllt sin uppgift: De hade under drygt ett års tid tjänat som den organisatoriska formen för de människor som utifrån vissa gemensamma uppfattningar om vad som fordras av en revolutionär organisation och vad socialism innebär, beslutat att gemensamt arbeta på att skapa en politisk plattform. Utifrån denna skulle man sedan kunna avgöra hur man bäst skulle föra kampen mot kapitalismen och för socialismen.

På Rådssocialisternas sista konferens kom vi fram till att vi i så pass många frågor skiljde oss från varje annan organisation, att vi fann det nödvändigt att upprätta en egen organisation. Den 19 augusti 1973 bildades FÖRBUNDET ARBETARMAKT.

Föreliggande två nummer av RÅDSMAKT – Teoretiskt organ för Förbundet Arbetarmakt, har varit slut en längre tid. Bägge numren utkom under senare delen av år 1973. De var stencilerade och upplagan tämligen begränsad.

Nummer 1 innehåller två artiklar, Brytning med "frihetligheten" och Pariskommunen. Från Marx till Trotsky. Den förstnämnda är en kritik av anarkismen och syndikalismen, som vi lämnade i och med bildandet av Rådssocialisterna. Såsom varande ett "brytningsdokument" bär den polemikens prägel, och har beskyllts för att lämna alltför stort utrymme åt de mest sanslösa utslagen av de ideologier den kritiserar. Det må så vara, men då en icke ringa del av de anarkister vi träffat på här i landet har varit av just detta sanslösa slag, så finns det väl inget skäl varför vi skulle helt förbigå dem. Ett klart sakfel finns i artikeln. Det är när förf. skriver: "Kronstadt-upproret är en annan sådan rörelse som vållar problem. Anarkisterna har en tendens att glömma bort ‘små’ problem som matrosernas klassbakgrund, ledarnas förbindelser med landsflyktiga ‘vita’ i Helsingfors, etc". Här avsåg inte förf. att bolsjevikerna hade rätt när de slog ner Kronstadt-revolten, utan att anarkisterna har en tendens att måla i vitt och svart med kraftiga penseldrag. Men de omständigheter författaren syftar på är ändå minst sagt obestyrkta.

Artikeln Pariskommunen tarvar ingen närmare kommentar.

Nummer 2 innehåller tre artiklar. Den första, Inledning till kritiken av leninismen, avsåg egentligen att vara just en inledning till en kritik av leninismen. Denna första ansats har dock aldrig senare följts upp på ett sammanfattande sätt. Vår fortsatta utveckling av leninismkritiken måste istället "extraheras" ut ur mängder av andra artiklar och broschyrer vi publicerat. Vi vill särskilt nämna artikeln om Ryska revolutionen i RÅDSMAKT nr 5, om Tyska revolutionen i nr 8 samt artiklarna om facket och de nationella befrielserörelserna i nr 9-10.

Sex, auktoritet - och KFMLr är en mycket träffsäker kritik av r-arnas tönterier på detta område. Marx, Trotsky och partiet spinner vidare på de resonemang som fördes i Pariskommunen i nr 1.

I övrigt hänvisar vi läsarna till de redaktionella kommentarer som förelåg "i original".

RÅDSMAKT:s redaktion, maj 1977