Baksidestext till

Martin Glaberman

MAO SOM DIALEKTIKER

Mao som dialektiker är egentligen ingen särskilt märkvärdig skrift. Den är en kritik av Mao Tse-tungs filosofiska skriverier utifrån en dialektisk metod, som utarbetats av Hegel, Marx och i viss mån också Engels och Lenin.

Författaren är emellertid noga med att avgränsa Maos tänkande från det kinesiska kommunistpartiets politik, fastän han själv konstaterar att Maos filosofi tjänar de egna politiska behoven. Genom denna begränsning förblir kritiken av maoismen partiell. Den idémässiga kritiken måste sammanbindas med en marxistisk kritik av det kinesiska kommunistpartiets praktik, och en allvarlig undersökning av revolutionens problematik i den s k "tredje världen". Något som ARBETARPRESS inom kort får anledning att återkomma till.

Författaren till denna skrift, Martin Glaberman tillhör den amerikanska gruppen Facing Reality och "Mao som dialektiker" ("Mao as a dialectican") publicerades första gången i tidskriften International Philosophical Quarterly, vol. VIII, nr l, mars 1968.

Om Facing Reality finns inte mycket att ordna. Gruppen bildades någon gång strax efter andra världskriget och återvänder gärna, i kritik och diskussion med den traditionella "kommunistiska" rörelsen, till Marx, Engels och i viss mån också Lenin. Gruppens uppgörelse med den maoistiska rörelsen, i Kina och här, i praktik och teori, bär många av ofullkomlighetens kännetecken. För en uppgörelse med "Mao Tse-tung-tänkandet" är emellertid såväl gruppen som denna skrift mer än väl kvalificerad.