VARFÖR TALAR VI OM KLASSER?

Underklass och överklass är gamla begrepp. De är äldre än Marx - även om en del borgare (där har vi klassbegreppet igen:) försöker påstå att han skapade både klass begreppet och klasskampen.

Under t ex medeltiden, under feodalismen, var det en självklarhet att somliga tillhörde underklassen, nämligen bönderna, och att andra tillhörde överklassen, prästerna och adeln. Alla erkände att det fanns klasser, och i kyrkan förklarades detta vara guds vilja.

Idag i Sverige är det annorlunda. Från "vänstern" talas det förstås om klasser, men annars hör man mest talas om "socialgrupper", "yrkeskategorier". Andra säger att arbetarna har fått det så bra att arbetarklassen inte längre finns. Men ändå bryts de olika försöken att förneka klasskampen, t ex genom att påstå att "vi sitter alla i samma båt" sönder av exempelvis den spontana strejkkampen.

KLASSER I SVERIGE OCH VIETNAM

Det är uppenbart att alla i samhället inte har det lika bra/dåligt. Både om vi ser det internationellt och här i Sverige. Såväl i Sverige, som i Sovjet, Kina eller Indien finns människor som bor i egna stora hus, äter gott, har flotta bilar och vars barn kommer att få stora möjligheter till en fin utbildning.

I alla dessa länder finns det också människor som har hårda, och smutsiga jobb, har svårt att få pengarna att räcka till, och vars barn har små chanser att skapa sig en bättre tillvaro än sina föräldrar.

Naturligtvis är det skillnad på länder som Sverige och Indien - DDR och Vietnam. I Sverige och DDR svälter folk inte. Men principen är densamma. Det finns en grupp, som lever gott, och en annan grupp, som lever mindre väl. Vad beror det på om man "lever bra" eller inte?

VAD BESTÄMMER KLASSTILLHÖRIGHETEN?

Vid en första anblick tycks klasstillhörigheten bero på inkomst. Hög lön överklass, låg lön - underklass. Och det stämmer ju. Men vad avgör hur hög lönen ska vara? Svaret är återigen självklart: arbetet, yrket. Men man kan fortsätta att fråga. Varför ska en sömmerska ha lägre lön än en direktör? En brevbärare lägre än en postgeneral? För att svara på det, måste vi se till yrkets art, dess roll i samhället.

Om vi gör en grov indelning av yrkesverksamma människor i samhället kan vi tala om de som producerar och de som bestämmer över det som produceras. Rent teoretiskt kan vi då utifrån dessa två bestämningar tala om fyra grupper av människor i ett samhälle. De som producerar och inte bestämmer över produktionen; de som producerar och bestämmer över produktionen; de som inte producerar och bestämmer över produktionen; de som varken producerar eller bestämmer över produktionen. Man kan om man vill, rita upp det i en traditionell fyrfältstabell.

Beroende på vilket produktionssätt vi diskuterar, blir det olika klasser i tabellen, men högst fyra stycken.

I ett kapitalistiskt samhälle får vi denna indelning:

Producerar / Kontrollerar ej: Arbetarklass (Proletärer)

Producerar / Kontrollerar: Småborgarklass

Producerar ej / Kontrollerar: Borgarklass (Kapitalistklass)

Producerar ej/ Kontrollerar ej: Mellanskikt

Om vi undersöker hur arbetarna respektive borgarna lever, så visar det sig att det är borgarna som "lever gott" och arbetarklassen som har det; sämst. Det finns förstås stora olikheter inom klasserna, arbetare som lever mycket gott och borgare vars företag går i konkurs. Småborgare kallas sådana som både arbetar för att producera, men också kontrollerar resultatet av arbetet, t ex olika hantverkare, bönder m fl.

Mellanskikt, kallar vi grupper av människor som varken producerar eller bestämmer över vad och hur det ska produceras. Dessa grupper är ofta mycket olika inbördes, alltifrån t ex snabbköpskassörskor till marknadsförare.

MOTSÄTTNINGAR MELLAN KLASSERNA.

Det är dock inte bara det att klasstillhörigheten är bestämmande för människors levnadsstandard och ställning i samhället som gör att vi intresserar oss för klasserna. Viktigare är motsättningarna mellan klasserna.

Motsättningen mellan arbetarna och borgarna är bl.a. den, att en högre lön för arbetarna innebär en lägre vinst för borgarna. Det uppstår därför en kamp, en klasskamp, mellan arbetarklassen och borgarklassen.

Klasskampen är inget som uppkommit med kapitalismen. Motsättningar har funnits mellan andra klasser under historiens gång. Mellan slavar och slavägare, mellan bönder och feodalherrar, mellan feodalherrar och borgare. I själva verket är det denna klasskamp som är drivkraften för samhällets förändring genom historien.

Men att vi talar om arbetarklassen beror inte bara på att den är den sämst lottade klassen i samhället, eller att den för en kamp för sina intressen som är drivande i samhällets utveckling.

Arbetarklassens kamp får en speciell karaktär just p.g.a. arbetarnas förhållande till maskinerna och till varandra. Arbetet sker under kapitalismen i allt större enheter där varje arbetare utför allt mindre del av hela arbetsprocessen. Arbetarens arbete sker kollektivt; och så även kampen. Medan bönderna kunde dela upp jorden mellan sig efter att de hade besegrat jordägaren, kan arbetarna inte dela upp fabrikerna mellan sig. En slutlig seger för arbetarklassen över borgarklassen fodrar att arbetarna också styr samhället kollektivt. Det är därför som arbetarklassens seger över borgarklassen måste innebära socialism.

Vi har varit inne på några olika saker som är bestämmande för klassbegreppet. Det grundläggande och viktigaste är ställningen till produktionsmedlen - om man arbetar eller om man bestämmer över arbetet. Detta kan kallas en ekonomisk definition av klassen.

SOCIAL OCH IDEOLOGISK BESTÄMNING AV KLASSER

Utifrån den ekonomiska bestämningen, kan vi se att de som i ekonomisk bemärkelse kallas arbetare, lever under ungefär samma sociala omständigheter, har ungefär samma lön, bor på liknande sätt, äter viss mat, har vissa fritidssysselsättningar. D.v.s., utifrån den ekonomiska definitionen av arbetarklassen, kan vi lägga till en social bestämning av klassen.

Om vi går vidare kan vi iaktta att de som tillhör en viss klass har liknande idéer, är organiserade i gemensamma organisationer, skapar eller stöder vissa partier, osv. Vi får en ideologisk bestämning av klassen.

När vi talar om klasser och klasskamp, så menar vi (oftast) summan av dessa tre definitioner. Men här kommer också vissa problem in, som ibland ställer till viss förvirring.

MELLANSKIKTEN

Vi kan idag se hur stora delar av mellanskikten lever under ungefär samma ekonomiska och sociala villkor som arbetarklassen (samma löneläge, samma bostadsförhållanden, samma utbildning, osv.). Men deras arbeten skiljer sig ofta till karaktären från arbetarklassens. Arbetet för t.ex. spärrvakter, kassörskor, lägre tjänstemän, m.fl., är ofta mer individuellt och uppsplittrat än t ex fabriksarbete. Och just på grund av arbetets karaktär kanske dessa mellanskikts kamp tar sig andra former än arbetarklassens.

Men likheterna med arbetarklassen är lika viktig. Just på grund av att dessa lägre mellanskikts sociala situation är så pass lik arbetarklassens, är det också möjligt att dessa skikts kamp förenas med arbetarklassens.

Vi ser att vi måste göra en analys av hela klassamhället, av alla grupper och klasser, och hur dessa förhåller sig till varandra, och hur förhållandena inom och mellan dessa skikt/klasser förändras.

KLASSMEDVETANDE

Ett populärt begrepp inom vänstern är klassmedvetande. Det diskuteras ibland om hur arbetarklassen ska nå ett "socialistiskt medvetande". Ofta görs då det felet att man diskuterar medvetande skillt från klassen. Man talar om individer som ska ha/få ett medvetande. Men ett klassmedvetande är något som bara klassen kan ha - och uttrycka i handling. En individ i klassen kan lika lite ha ett klassmedvetande, som hon kan föra klasskamp på egen hand.

Däremot kan en individ naturligtvis vara "socialistiskt medveten". Även en borgare - t ex en förläggare - eller en småborgare - t ex en som har ett litet tryckeri - kan vara socialister. Men denna socialistiska medvetenhet innebär ju inget klassmedvetande.

Så kan också en individ vara "klassmedveten" i den betydelsen att hon uppfattar sig som en del av en klass, en klass med gemensamma intressen av kamp mot kapitalet. Detta medvetande kan så förståss kombineras med det socialistiska medvetande vi talade om ovan. Men det är en väsentlig skillnad på individers medvetande - och också på många individers medvetande - och en klass' medvetande.

Därför blir det ganska meningslöst att (som leninisterna) tala om att tillföra klassen medvetande. Med att arbetarklassen är klassmedveten menar vi att klassen går till kamp för sina intressen: mot utsugningen och förtrycket; och/eller för upprättandet av ett samhälle där de arbetande människorna styr – för socialismen.

Men vi kommer inte närmare socialismen genom att förneka skillnaderna inom arbetarklassen, eller mellan arbetarklassen och mellanskikten. En del försöker tala om "folket" och "monopolkapitalet", andra försöker visa att man måste "omdefiniera begreppet arbetarklass". De gör detta i tro att om man sätter andra etiketter på grupperna i samhället så skulle vi komma närmare socialismen. I själva verket är det tvärtom. Luddiga begrepp förhindrar oss att kunna förstå, och därmed förändra samhället.

Perdix